Jag som trodde jag var medellång
Längre än mina 166 cm (egentligen är jag nog knappt det men jag håller fast vid den siffran) i alla fall.
Jag är kortast i släkten. Till och med min lillasyster växte om mig på högstadiet och det kändes väl sådär kul.
På senare år har jag i alla fall accepterat min längd (skyller den på rökningen under tonåren) och jag tror till och med att jag har läst någonstans att meddellängd på kvinnor i Sverige ligger däromkring. Sådetså!
Men så börjar ju barnen bli äldre här hemma nu. Och längre.
Kevin är än så länge en hel linjal kortare än mig, men jag har ju insett att han tids nog kommer växa om. Skrämmande tanke det där... Att titta upp på sina barn!
Hur som helst. En av killarna i Kevins klass är betydligt längre än alla de andra, och trots sina ynka tio år på nacken har han redan hunnit bli 159 cm lång! Och innan idag sade Kevin "Jag fattar inte hur Pontus kan växa så fort!"
Jag: Men hans föräldrar kanske är väldigt långa? Sånt är ju ärftligt.
Kevin: Näe, hans mamma är typ dvärg. Som du.
URL: http://femtondejuli.blogg.se
Vill du komma på smyckesvisning/tjejmingel?
http://femtondejuli.blogg.se/1211366809_smyckeskvlltjejmingel.html#comment