Why oh whyyyyy sade jag "ja" när Maken frågade om det var okej att han började golfa, den där dagen för ett par år sedan?!? Varför??

Svaret på den frågan är kanske rätt enkel. Jag hade ingen som helst aning om hur mycket tid det där jäkla golfandet tar... Det är inte en hobby om du frågar mig. Det är en sjukdom.

Och nu sitter jag här ensam med fyra kids igen, suck.
Eller nej, rättelse: Tre kids. En lämnade oss i morse för en veckas vildmarksläger på Orust. Fy fan. Tio-åriga dottern har inte mycket gemensamt med sin mor, hehe.. Mig hade du fått hota med en pistol mot tinningen om du skulle fått iväg mig på något som hade med friluftsliv att göra i den åldern! Och så är det än idag. =) Men Nellie älskar allt sånt! Jag hoppas att hon får en minnesvärd och rolig vecka nu bara och inte drabbas akut hemlängtan. Det kan vara lite jobbigt att sova borta så länge tycker hon. Vi får väl se hur det går.

Och vad ska jag och de andra tre hitta på idag då? Det blir väl till att hänga på altanen på baksidan och låta ungarna svalka sig i gummipoolen antar jag. Ikväll blir det grill med goda grannar i vår länga i alla fall! Ser fram emot det!