Statist igen

Igår fick jag göra det igen! Och det är ju så himla kul!
Jobbade som statist vid filminspelningen av "Gynekologen i Askim 2" , som ägde rum inne på Bishops Arms vid Järntorget under gårdagen. Skulle föreställa en bargäst på dejt typ... ;)
Har inte sett den första omgången av serien som visades 2007 (om jag inte minns fel), men nu måste jag ju se kommande avsnitt. Vet inte ännu när de har premiär.

Nellie 10 år var förresten ensam hemma hela dagen igår, då hon var sjuk. Innan jag gick hemifrån påtalade jag än en gång vår regel om att inga barn får använda spisen när huset är tomt på vuxna. Detta på grund av diverse rökskador i hemmet vid tidigare tillfällen... Nellie förstod.

När jag kommer hem efter filminspelningen möts jag ändå av en mystisk lukt! Doften av nybakat blandat med kol?

Mycket riktigt. Nellie hade bakat chokladkakor som blivit aningen brända.

Jag: Men jag sade ju till dig...!
Nellie (bestämt): Nej. Du sade att jag inte fick använda spisen. Du sade ingenting om ugnen.

En stund senare ska jag gå iväg en sväng igen.

Jag går in till vardagsrummet där Kevin snart 12 och Nellie ligger på varsin soffa och kollar på tv.


- Eftersom jag tydligen måste vara riktigt detaljerad när jag förklarar husets regler så drar jag dem nu igen!

Ni får INTE använda spisen när jag inte är hemma.

Ni får inte heller använda ugnen, eller strykjärnet, eller tvättmaskinen, eller torktumlaren när jag inte är hemma!

Lite sarkastiskt lägger jag till:
Och ni får inte knarka. Har jag täckt allt nu så ni förstått?!


Varpå Kevin svarar: Japp. Vi knarkar bara när du är hemma då.

 

Snabb fråga

Kan man bli hög på koffeintabletter?

Senil som jag är stod jag med burken i handen och kunde inte för mitt liv minnas om jag redan tagit ett par, så för säkerhets skull stoppade jag i mig två (till?).

 

Såhär i efterhand är jag ganska säker på att jag nu tryckt i mig fyra stycken.

Händerna skakar som på min farmor, blicken känns stirrig och mundiarrén är värre än någonsin.

En språkförbistring

Den här roliga berättelsen hörde jag första gången för över 15 år sedan och nu hittade jag den igen! Kom att tänka på den efter att jag skrivit inlägget om akustiken på centralstationen här om dagen.


En engelsk dam ämnade tillbringa sin semester i Sydtyskland och skrev därför till läraren i den lilla byn Wallfort och bad honom hjälpa henne till ett bra inackorderingsrum.

Efter en tid kom hon emellertid ihåg, att hon glömt fråga om det fanns WC på stället och skickade därför ett nytt brev med förfrågan om detta.
Läraren, vars kunskaper i engelska var mycket bristfälliga, hade varken sett eller hört talas om denna förkortning utan vände sig därför till prästen för att få råd.

Denne grubblade både länge och väl, men då han fick höra att damen var över 50 år antog han att hon var en from människa, som gärna ville veta var den gamla trä-kyrkan låg (på engelska Wood-Chapel, eller förkortat WC).

Han skrev följande svar till damen:

Min Nådiga.

WC ifråga, ligger cirka 10 km från den plats där damen ska hyra rum. Det är beläget i en vacker skogstrakt, och hålles öppet varje torsdag och fredag. Detta kanske förefaller för Er lite olägligt ifall Ni hade planerat regelbundna dagliga besök. Men det kommer utan tvivel att glädja Er att många människor tar med matsäck och tillbringar hela dagen där, för att njuta av den vackra utsikten.

Då det särskilt under sommaren kommer många besökare, vill jag råda damen att komma i så god tid som
möjligt. Utrymmet räcker dock i allmänhet till då det finns cirka 80 sittplatser. Skulle damen någon gång vara sent ute får hon nog räkna med ståplats.

Klockan ringer tio minuter innan WC öppnas och jag kan rekommendera Er att gå dit på fredagarna då vi även har orgelackompangemang. Akustiken är förträfflig och också de svagaste ljud hörs.


PS!
Min hustru och jag har tyvärr inte haft tillfälle att besöka WC den senaste månaden, vilket Ni nog kan förstå vållat oss stor smärta. Men vägen är tyvärr alltför lång. DS

RSS 2.0