Det där med att censurera sig själv

Något jag gärna återkommer till här på bloggen är ju det där med censurerandet. En jäkligt knepig fråga alltså. Hur mycket av sig själv är okej att lämna ut? Det mesta rör ju indirekt andra i min omgivning, och även om jag inte nämner några namn så är det inte särskilt svårt för dem som följt mig ett tag att räkna ut vem eller vilka jag syftar på då antar jag. Och för min egen del så finns det saker jag hellre ventilerar med främlingar än med folk som känner mig. Missförstå mig rätt nu. :)

Jag har haft funderingar på både en helt anonym blogg och även en låst blogg (som endast ett fåtal med lösenord kan läsa) men inget av idéerna känns helt tilltalande. Om jag har en låst blogg så kvarstår ju problemet, att de som läser förmodligen vet exakt vem jag skriver om oavsett om jag namedroppar eller inte, och det är ju inte så uppskattat av den som drabbas förmodar jag.

Och om jag startar en helt ny, anonym blogg så är det ingen som läser den och kan kommentera/ge mig perspektiv på händelserna & känslorna. Och då känns det ju rätt meningslöst. (Tror jag hade blygsamma 30 läsare/dag första året. Nu, tre år senare är det i alla fall 100-150 pers som daligen går in och "lyssnar" på mitt pladder. Blir lite bekräftelse på något vis.) En blogg är ju ändå dagbok och terapi i ett liksom. Om ingen läste skulle det bli som att gå till psykologen och prata ut om alla sina bekymmer i en hel timma, för att sedan upptäcka att den jäveln sovit sig igenom hela skiten bakom sitt anteckningsblock.

Förstår ni hur jag tänker?

Skit samma. Moment 22 igen.
Har ni läst så här långt så känner jag mig i alla fall bekräftad. ;)





Harriet
2011-04-07 @ 04:36:24

Älskade du! Fortsätt att blogga! Det är ju så skönt att bara få häva ur sig allt ibland och du är ju aldrig elak i bloggen. Du har bara ditt eget sköna sätt att uttrycka dig på och man kan bara inte låta bli att gå in för att se vad för roligt du senast har skrivit. Vi som känner dig vet ju hur du är och älskar dig precis som du är. Vi är ju inte helt perfekta heller (bara nästan ..) och om vi skulle känna att vii får en gliring någon gång, så får vi väl tåla det.

Åsa
2011-04-07 @ 11:54:21
URL: http://secondtime.blogg.se/

Jag stortrivs med att blogga anonymt!

Visst, inte så många läsare, men jag prioriterar ändå att inte behöva fundera på vem av jobbarkompisarna, x-en, eller grannarna som, utan att tala om det, läser vad jag skriver.

Pia B
2011-04-07 @ 19:16:29
URL: http://minaminnen.wordpress.com/

Förstår diiiiiiig gumman ;) ventilera på!



Kram

ullisar
2011-04-10 @ 23:05:12
URL: http://ullrika.se

Jag förstår verkligen ditt tänk, och bekräftar dig härmed med denna kommentar :)



Krams!

Harriet
2011-04-14 @ 07:04:13

Har du censurerat färdigt ännu?????

Varje dag går jag in på bloggen och hoppas få något att le åt.

Kram! Vi ses nästa vecka.

Syster S
2011-04-14 @ 08:45:01

Nu har våran kära lilla tant Gudrun där uppe vattnat lite för mycket igen. :-(

Vi måste åka iväg med våran älskade lilla lurviga kompis Baloo ikväll. Hans 16-åriga kropp tackar för sig nu.

Det är lustigt, det sägs att när man håller på att dö så ska livet passera revy. Men jag ser en massa härliga stunder ur vårat liv med Baloo flyga igenom mitt huvud hela tiden.

Harriet
2011-04-14 @ 15:10:36

Syster S:

Vad tråkigt med Baloo, men det var nog dags nu.

Vad härligt att det är det härliga stunderna du minns. Det är så man önskar att alla kan tänka och känna.

En jättestor kram! Vi hörs i morgon.

Lisa
2011-04-14 @ 18:45:45

Jag känner ju inte dig och hamnade här av en slump ifrån början. Det som gör en blogg BRA är att vara personlig. Därför har jag stannat kvar. Ibland håller jag med, ibland inte. Ibland är det ointressant i mina ögon, ibland jätte spännande osv. Opersonliga bloggar som är anonyma är döden...när man skriver "småstaden" och "lilla mannen" och lilla snuttan och gud vet allt. Boring. Det som kanske är positivt är som sagt att jag är anonym för dig. Jag tar aldrig illa vid mig eller känner mig utpekad. Jag gillar din blogg skarpt.

Kram

FowZie - pojkfixerad Eskilstunabo
2011-04-22 @ 17:30:37
URL: http://feliciaaulen.blogg.se/

sounds great!

Pia B
2011-04-24 @ 18:57:30
URL: http://minaminnen.wordpress.com/

Miss YOU! <3

ME&MY
2011-05-03 @ 08:14:26
URL: http://desbarrar.blogg.se/

Jag har ju låst min blogg och det är skittråkigt men sammtidigt skönt på något vis. Mario tycker det är så töntigt av mig och mitt prat om att skydda barnen från sociala medier bara är fånerier eftersom det är en naturlig del av vår och kommande generationer. Man ska "träna" sina barn och sig själv i hantering av det ist bla bla.. Men jag är kluven. Ibland vill jag låsa upp och bli "sedd" av alla och när vi flyttar kanske jag gör det utan att länka till mig via faccebook tex. Det var därför jag låste nämligen, för att grannar, föräldrar i skolan och tom Junies skolkompisar tydligen varit inne och läst. Det kändes obehagligt och utelämnande helt plötsligt?! Man är i en bloggsfär och får massa fin respons och glömmer ibland bort alla hundratals som läser i det tysta, som tror sig veta allt om en bara av att följa bloggen skulle jag tro och inte kan jag få ett skit tillbaka av det jag ger eftersom jag inte vet vilka de är. med er "bloggkompisar" är det ett ständigt utbyte medans resten bara får och får, för att jag frivilligt gett. Förstår du lite hur jag menar. Sen när jag lösenordsskyddade fick jag massor med fina mail av mina läsare, som valde att presentera sig och det var så oerhört smickrande och roligt att få tillbaka lite. Jag trodde ingen skulle bry sig men ack så fel jag hade!! =)




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0