Vaknade för en stund sedan med en olustig känsla i kroppen. Tänkte på gårdagen och blev plötsligt helt kall. Övertygad om att jag missat något. Hittade jag verkligen alla rakblad i badrummet? Jag lyfte ju till och med av locket på golvbrunnen i duschen och letade där (efter att ha upptäckt en mindre kökskniv och en trasig engångsrakhyvel gömd bakom en radda shampoflaskor vid ena väggen).

 

Slängde snabbt av mig täcket och snubblade ut ur mitt rum och in i dotterns. Det var svårt att se ordentligt i mörkret och jag vågade inte tända lampan, men jag trevade försiktigt med fingrarna över hennes små handleder och underarmar och blev genast lite lugnare när jag inte kände några "färska" sår. En hastig koll på låren också, men även där var det torrt och verkade ok. 

 

Andas långsamt ut och stoppar täcket ordentligt om henne igen, fylld av skam för att jag invaderar hennes privatliv på det här sättet. Tänker att hon hade känt sig vansinnigt kränkt om hon vaknat. 

 

Stryker henne över kinden och viskar tyst till mitt sovande barn hur mycket jag älskar henne.

 

Till och med i sömnen ser hon ångestfylld ut.