Glömde ju berätta om när vi kom till läkaren häromdagen, efter den lilla incidenten med pappkulan.

Det var ganska mycket folk på vårdcentralen så vi fick vänta en bra stund.
Och Kevin hann bli uttråkad igen...

När jag tittade upp från tidningen jag satt och läste var ungen i full färd med att peta in en sån där foppatoffel-pin ni vet, i sitt "bra" öra.

Jag: Men vad håller du på med?!

Kevin (med ett glatt flin): Jag tänkte att när vi ändå är här så kan vi ju ge läkaren något att göra. Han får väl jobba lite för pengarna.

Jag: ???!!!

Just då kom läkaren ut i väntrummet och ropade:

- Kevin Borg!

Så tittar han ner i sina papper han håller i handen och ändrar sig:

- Eller, jag kanske ska säga Emil i Lönneberga?

Och efter en snabb blick på Kevin:

- Fast du har i alla fall ingen soppskål på huvudet. Man får vara tacksam för det lilla.



Läkaren var väl inte riktigt lika road av incidenten som Kevin var kan man säga, men efter en stunds rotande i örat (som var smärtsammare än vad K hade räknat med) fick han ut skiten i alla fall. Och jag TROR inte att Kevin gör om det igen.