Varför ska man krångla till allt?

Det här med att ställa om klockan till vintertid - och sedan till sommartid igen. Är inte det jäkligt onödigt? Varför håller vi på så? Man blir ju bara trött(are) och (mer) förvirrad.

Och hela tiden går jag runt och tänker. Jaha, nu är klockan egentligen... si och så mycket. Ungefär ända fram tills det är dags att ställa om klockan till sommartid igen. Suck!

Snillen spekulerar

Igår var det som sagt kalas till höger och vänster (mest höger).
Kevin och Nellie åkte hem till sin pappa för att fira lillasyster Karolina som fyllt 8 år, och där var för ovanlighetens skull alla min ex-makes barn på en och samma gång. Något ungarna verkligen uppskattade!


Kevin 12, Robin 20, Karolina 8 och Nellie 10 - Och ja, datumet på fotot är fel

Det är inte ofta de får chansen att träffas allihopa så det är inte utan att man blir lite varm i hjärtat av den här bilden.
Visst är de lite lika allesammans? Robin som är äldst fick exmaken i sitt första äktenskap, Kevin och Nellie i sitt andra (med mig då) och Karolina i sitt tredje. Nu är exet förlovad igen, så vi väntar med spänning på ytterligare ett syskon. Bröllop räknar jag kallt med. ;)

Barnkalas och shopping på schemat

Nu ska vi snart lämna av tre av våra barn på diverse födelsedagskalas så tempot är lite smått hysteriskt här hemma, då alla springer runt och letar kläder, hårgelé, presentpapper och annat i sista minuten. Själv tar jag ett djupt andetag och bloggar lite under tiden. Jag är i alla fall klar!
*Andas, andas , andas*

Jag försöker lära mig att inte bli hysterisk för alla andras skull, att det är upp till dem om de vill komma i tid - inte upp till mig. De är ju trots allt hyfsat stora nu. Men det är inte lätt. *Andas, andas, andaaaas Petra...*

När vi har droppat barnen ska vi ta med oss minsta trollet till byggvaruhusen och kolla (köpa?) kakel och annan badrumsinteriör. Om ca tre veckor börjar nämligen ääääntligen Projekt Renovera Badrummet här hemma! En av våra grannar har en byggfirma så det är han som är "in charge" över det hela kan man säga och det känns väldigt tryggt. Den jobbigaste biten lär ju bli nu när jag och M ska enas om kakel, handfat, blandare och annat tjafs... Envisa som synden är vi båda två och tycker aldrig samma om någonting heller. Om han bara kunde lära sig att hålla med någon gång! 

 

Den här skylten såg jag på Papeterie inne i Nordstan. Kunde inte sagt det bättre själv!
 

RSS 2.0